1919

I april 1919 anmäldes fotbollslaget till seriespel i Eskilstuna-serien klass2.
Kontingenten höjdes till 50 öre/kvartal och en förfrågan gick ut till medlemmarna om möjlighet att låna ut 10 kronor till föreningen.
Förhandlingar fördes med olika markägare, bland annat Mellangården, om markköp men priset ansågs för högt.
Att man redan då hade att dras med en viss mötesleda och bristande intresse att arbeta för gemensamma mål, framgår av ett protokoll där en av styrelsens ledamöter begärde sitt entledigande på grund av bristande arbetsinsatser av övriga medlemmar. Begäran avstyrdes och en allmän uppryckning märktes när det gällde gemensamma insatser.
Verksamheten gick framåt och utökades 1920 med gymnastik, brottning och schack, även boxning fanns på programmet men inte som egen sektion.
Allmän idrott och skidor fick fler och fler utövare, flest deltagare hade fotbollen.
Ekonomin var ett problem, inte bara för föreningen utan även för enskilda. Många insamlingar gjordes för att hjälpa arbetslösa medlemmar under 20- och 30-talen.
Den som uteslöts ur föreningen för obetald medlemsavgift ena månaden kunde dyka upp på möte nästa månad, hade bara avgiften erlagts var vederbörande välkommen igen.
John Hellkvist ville att föreningen skulle lösa in hans fotbollsskor då han hade en skuld på 6 kronor, föreningen löste in dem för 12 kronor. Han måste ha klarat av att spela trots det, i juli samma år blev han benskadad under en match och föreningen stod för sjukvårdskostnaden.
Lokalhyran för brottning och gymnastik var hög, utövarna fick dela på lokalen samma kväll och den som ville se brottarnas träning fick betala en avgift på 25 öre.

1921
Alla hade inte egna fotbollsskor, föreningen tillhandahöll skor och att reparera dem kostade 1921 3 kronor paret. Man hade också lotteri med spikskor som vinst, en lott kostade 50 öre.
Föreningens fotboll fick bara användas på idrottsplatsen, tidigare hade en förstörd fotboll tagits upp i styrelsen som ansvarsfråga.
Styrelsen försökte också sälja träd som blåst ner vid idrottsplatsen men buden var för låga.
De flesta medlemmarna ägnade sig åt flera idrotter, bröderna Melin och John Hellkvist t ex brottades och cyklade och spelade fotboll och åkte skidor.
Årstiden bestämde vad man ägnade sig åt.

1922

1922 var inträdet till föreningens årsfest 1,50 för medlemmar med arbete, 75 öre för arbetslös och 50 öre för damer. Kaffet var gratis för damerna och de medlemmar som betalat kontingenten.
Brottningen lades ner av främst ekonomiska skäl, lokalhyran var hög och man tyckte inte att föreningen gav tillräckligt stöd. Den duktigaste brottaren gick till Verdandi och fler följde efter varpå verksamheten föll.

1923

Boxarna bildade en egen förening 1923, BK Ringen.
Den hade ett nära samarbete med Badrestaurangen vid Brunnsparken, där man hyrde lokal för både boxning och dans. Föreningen lades ner efter ca 7 år.

1926

1926 anmäldes fotbollslaget till Eskilstunaortens fotbollsserie, bestående av Ärla, Barva, Hälleforsnäs, Stora Sundby, Standard, Skogstorp och Hällby.
Föreningen var då ansluten till Sörmlands Fotbollsförbund som i avgift krävde 5% på entréavgifterna. Man förhörde sig hos landsfiskalen om tillstånd att få avlysa landsvägen från publik under match, gratisåskådare var inte populära. Det fick man inte men däremot ansvara för att folk inte samlade sig så det blev trafikhinder.
Ett fotbollsutskott på tre personer tillsattes. Bland annat förhandlades ett avtal med Nya Järnhandeln fram, i vilket B-laget fick möjlighet att köpa fotbollsskor på avbetalning med 1 krona per vecka, föreningen ställde borgen.
Säsongen slutade med serieseger för laget och 25 kronor anslogs till en mindre festlighet för fotbollslaget.
Någonstans under mitten av tjugotalet försvann cykel och schack ur föreningens verksamhet. Det finns inga protokollförda beslut om nedläggning utan gradvis försvinner hänvisningarna till resultat och tävlingsdeltagande.
Skidor, allmän idrott, fotboll och gymnastik fortsätter, gymnastiken dock ryckvis. Den verksamheten för en tynande tillvaro tills någon på ett styrelsemöte tycker att ”nu kör vi igång igen”. Så blir det en entusiastisk nystart, det håller i sig ett tag men intresset bland medlemmarna ebbar ut efter hand. Så fortgår det genom åren.